Gör stan glad med ballonger

Hon: - Du har varit tyst... Hur är det med dig? Jag undrar och kände ditt hjärta, din ånger...

Han: - Hur kan du veta? Ja, jag har tänkt och har ett spöke som hänger efter... Hur tar man bort såna? Och ibland skräms det inte alls men jag borde nog göra mig av med det gamla..

Hon: - Jag känner mer än du tror och är inte rädd. Men spöket borde få veta att jag finns, eller hur?

.................................................................................................................................................................

Tystnad och lögner gör förbannat ont...



Han: - Jag kan inte mer... Trivs bäst ensam och kan inte lova dig nåt..

Hon: - Ok, så detta var allt?

Han: - Ja, jag tackar för mig nu.. Men vänner är fint att ha! Jag behöver ha egentid och tänka... Men det var ju dig jag tyckte om..

Ingen av dem nämner egentligen vad de känner... Han, för att han inte kan.. Och hon, för att hon inte vågar..

Hon gick inte frivilligt... nä det gjorde hon inte... Trodde på hans fina ord om känslan han bar inom sig...
Och trots att han fortfarande var i hennes hjärta gick hon vidare... Och tydligen han också...
Det tog inte slut av dom anledningarna hon trodde... Han letade på nytt..

Tystnad och lögner gör förbannat ont...