söndag 13 mars 2011

Min smärta är vacker

Hur kan man älska smärta.

När det gör ont i själen.
När såren inte läker och inget hjälper.
När jag samlat mina ord men inte vill se.
Hur förbannat ont det gör när förälskelsen är den enda jag vill ha.
När du inte längre kan minnas de vi var. Och du lämnade mig kvar.
När du väger dina ord men jag inte orkar bära.
Jag vill ha dig tillbaka. Låt mig stanna, låt mig dröja i det som en gång var.
Hur kan man älska smärta.

När sorgen lagt sin hand på min axel och lögnen kräver betalning med ett liv.
När varenda kliv är farligt och jag måste stanna här.
Hur kan man älska smärta.

Jag låter tårarna rinna, mitt hjärta slå. Jag låter det brinna för dig.
Min smärta är vacker och jag tackar dig för det.
Hur kan man älska smärta.

När tystnaden aldrig hörts så tydlig som nu och jag försöker nå dig.
Mina ord är många, du har inga alls.
Hur kan man älska smärta.

När du inte längre kan minnas de vi var.
Och du lämnade mig kvar.

När jag vet vad du känner och åren aldrig blir ens vän.
Jag vet vad jag vill men vad spelar det för roll.
När viljan inte finns och orden inte räcker till.
Du känner ingenting men jag dröjer ännu kvar.
Min smärta är vacker och jag tackar dig för det.

1 kommentar:

  1. Skarpt.Gillar hur du skriver.Fortsätt plocka fram och markera de innerstas väsentliga.

    SvaraRadera